Brämön ligger i Njurunda, söder om Sundsvall.
Ön är 5 km lång och 3 km bred. Brämöns högsta punkt är Tomasberget. 73 meter över havet. Brämön skiljs från fastlandet av det ca 2 km breda Brämösundet. Närmsta hamn på fastlandet är Lörudden. Brämön är en s.k. kronholme och förvaltas av Statens fastighetsverk.
Det finns två samhällen på Brämön. Norrhamn i norr och Sanna på västra sidan. En vacker prommenadväg sammanbinder dessa platser.
Söder om ön ligger Brämö Kalv (vanligen benämnd Kalven), en liten ö som separeras från huvudön av det smala Kalvsundet. I Kalvsundet finns två fina sandstränder på Brämösidan. Kalven befolkades tidigt av fiskare, men idag finns det liksom på Brämön endast fritidsboende kvar.
Brämöns vegetation karaktäriseras av karga bergknallar med artfattig hällmarkstallskog i norr och väster som successivt övergår i fuktigare dalstråk, bitvis örtrik granskog och flera mindre myrmarker mot öster och söder. Kombinationen av kalkinslag i marken och ett klimatiskt gynnsamt läge gör öns kärlväxtflora unik. Inte mindre än sexton orkidéarter, som exempelvis nästrot, skogsfru, skogsknipprot, tvåblad och blodnycklar, har påträffats på Brämön.
Brämön eller Bremön
Heter ön Brämön eller Bremön? Det rätta stav- och uttalssättet diskuteras ibland.
I gamla handlingar förekommer Brämön. Det omtalades redan på 1300-talet och i en fiskarelängd från Gävle från år 1613 sägs att ”å Brämönn 11 fiskare lågo dör på fiske”. Ända in på 1700-talet förekommer detta skrivsätt.
Senare blir det Bremön bl.a. annat lotsledsförteckningen för år 1827 liksom i sjökorten. I sjökortet från år 1861 står det Bremö, vilket fortsatte till 1941 då stavningen var Brämön.